Idag var det dags för Joels första idrottsevangemang. Papricaloppet, en springtävling för barn under ledning av Ica. Att Joel var med och sprang får vi tacka grannarna för. Kl 10 i morse knackade de på dörren för att höra om Joel ville springa med deras tjejer. Det trodde vi förstås att han ville.
Så medan pappa och farfar målade husfasaden begav vi oss till Ale torg. Där möttes vi av en lång kö med barn som alla skulle vara med och springa. Lite väl mycket barn tyckte Joel som under den gemensamma uppvärmingen föredrog att krama och hålla mamma hårt, hårt i handen.
Den känslan höll i sig så när starten gick fick även mamman följa med på banan och under hela det 900 m långa loppet.
Mestadels sprang vi hand i hand men några sträckor drabbades visst den lille idrottsdivan av kramp eller liknande och behövde bli buren. En radda stenar var uppställda längs en del av banan, där var vi även tvungna att stanna till och visa Joels balanskunskaper.
Långt ifrån först men lika nöjd för det sprang Joel över mållinjen ivrigt påhejad av Ales glada pensionärer! Efter detta hjältedåd fick han medalj, diplom och gottepåse med fruktdricka och ett äpple.
Joel gick även med i Papricaklubben - ICAs frukt- och grönsaksklubb för barn. Men där lär han bli utslängd illa kvickt för man var visst tvungen att ha fyllt tre år... Nåja en rolig dag har vi haft i alla fall. Joel ville tom sova med sin medalj runt halsen men till slut enades vi om att den kunde hänga ovanför sängen ist.
