Så sa vår trevliga läkare Tina om Ines när vi sågs på 6-månaders kontrollen på BVC. Ines skulle förstås vägas och mätas, de kollade att bebisreflexer vuxit bort och klämde och kände på henne. Ines var sitt vanliga strålande, nyfikna lilla jag. Den senaste utvecklingsfasen verkar ha passerat så numera är det oftast en väldigt glad liten tjej som jag spenderar dagarna tillsammans med.
En tjej som vid 6 månaders ålder är 70 cm lång och väger 7,1 kg. Som gärna har en massa olika slags ljud för sig, allt från tysta väsanden till höga skrik och långa haranger.
En tjej som med lätthet byter leksaker mellan händerna, som ofta, ofta släpper sina leksaker ner på golvet och sen nyfiket hänger över stolskanten för att se vart de tagit vägen och som gillar att banka i bordet med höger hand.
För övrigt har vi en tjej som älskar att stoppa allt hon kommer åt i munnen, som gillar alla slags rörelsesånger, rim och ramsor som vi kan komma på och som fullkomligt avgudar sin storebror. Hela hon lyser upp då hon får syn på Joel och hon skrattar högt då han leker och pratar med henne. Tyvärr skrattar hon även vid de tillfällen då jag och Patrik anser att storebrorsan är lite väl hårdhänt eller oförsiktig med henne vilket inte alltid är så gynnsamt...
- Hon tycker det är roligt säger Joel och förstår inte alls varför vi ropar stopp!
Ines äter fortfarande mest bröstmjölk och ersättning men har också börjat få smakportioner i form av morots- och potatispuré, gröt samt burkar med kalops och fruktmos mm. I början gick det lite trögt att få in allt i munnen men det går bättre och bättre. Gapa lika stort och fint som storebror när det begav sig för honom att börja äta kan hon dock ännu inte.
Ines hade både lite dålig mage och hade nån släng av ögoninflammation när bilderna togs men var rätt glad ändå.
