2-årsfirande

Liksom förra året bestämde vi i föräldragruppen oss för ett gemensamt 2-årskalas med knytis och fiskdamm för våra små. Den här gången höll vi till i en lokal på Gamla Masthugget. 

Joel stupade från soffan precis innan det var dags att åka hemifrån så han kom med en alldeles färsk bula i pannan. Det första han sa när vi väl var på plats var att han ville åka hem, men efter en något avvaktande start i mammas och pappas knä tinade han upp och sen var det full rulle hela eftermiddagen.

Bl.a. passade han på att imponera på tjejerna med sina konster i rutschkanan.

Tack kompisarna Edith, Linnea, Oskar, Love, Alex, Milo och Ludde för en härlig eftermiddag. Det är inte klokt så stora alla blivit. Dags att stoppa tiden igen. :) 

Tack också till mamma Frida som jag lånat några bilder av.

Bathtime

Igår åkte familjens båda lortgrisar i karet!

Skrämd för livet

I helgen skulle jag ha lite mysig filmstund i soffan tillsammans med Joel. När han får bestämma film blir det Pippi, Alfons eller Apan (=Nicke Nyfiken). Ganska många gånger har dessa dvd:er snurrat här hemma och därför var det denna gång mammans tur att välja film tyckte jag. 

Jag hade precis hittat den gamle klassikern "Trolltyg i tomteskogenl" och tänkte nöjt att den blir kanonbra att se tillsammans.

Det var också riktigt mysigt, en stund, att titta på tomtarna. Sen kom trollen, de var lite otäcka, sen blev trollen något våldsamma. Då började myset försvinna. När trollen fångade stackars tomteLisa i en bur och hon grät och ropade efter sin tomteTor grät också Joel. 

Han som knappt fäller en tår ens då han gjort sig riktigt illa satt nu med stora krokodiltårar rinnande nedför kinderna och fingrarna uppstoppade i munnen och  snyftade fram att han var "jädd". 

Det sista jag ville var att skapa trollskräck! Jag kramade och tröstade och försökte under resten av filmen att övertyga min stackars son om att trollen inte alls var så dumma egentligen och att alla blev vänner på slutet. 

Vet inte riktigt om jag lyckades så bra och numera gömmer Joel ansiktet i händerna och säger:

- Mamma, jag jädd! så fort någon bara höjer rösten på tv.

Det var den mysiga filmstunden det och säkerligen kommer Joel behöva många dyra timmar i terapi efter detta trauma...

Nattmössa

En natt för inte så länge sedan vaknade Joel gråtandes och skrek: - Mötta, mötta!!! Vi visste först inte alls vad han menade. Han var helt otröstlig och blev inte lugn förrän vi förstod att det var sin mössa han ropade efter. Dock räckte det inte med att förstå, för att få honom att somna om var vi tvungna att hämta och sätta på hans mössa på huvudet. Först då kunde han lägga huvudet på kudden och sova vidare.

Dagen därpå pratade vi lite med Joel om att han ropat efter mössan på natten och att det var lite tokigt.

När så kvällen kom och det var dags att lägga sig gick Joel först raka vägen till sin låda i hallen, hämtade mössan och satte den på sig. Den skulle prompt vara på natten igenom.

Vad behovet av nattmössa kom ifrån lär vi aldrig få veta men det var som tur är en kort men intensiv period som nu verkar vara förbi...

Baka baka liten kaka

Här har vi mormor, morfar och Smilla-hunden på besök. Det firar vi förstås med lite gofika till kvällen. 

Joel drar fram en stol och vill alltid vara med så fort det ska bakas eller lagas mat. Kanske är det så att vi har en blivande mästerkock i familjen. :)