Orden han gärna använder är:
Mamma
Pappa
Kan dock användas för oss båda. Vill han något är det offta mamma han skriker/ropar. Pappa i sin tur används med lite mjukare och gladare tonfall.
Dä - där, ofta följt av pekning.
Ebbe dä - något han vill ha eller vill gå till.
Nä eller tydligt neej och skakar på huvudet! -Nej! Även om det ibland är något han faktiskt vill ha.
Bö - bu för att skrämmas. Skrattar sen glatt när vi låtsas hoppa till av förskräckelse.
Prrutt - härmat oss när vi sagt det då han pruttat
Bada - på Stocken i somras kom första två-ordsatsen. Då pekade han på vattnet och sa: Dä bada!
Han förstår det mesta vi säger och vet direkt tex vilket rum han ska gå till när han ska tvätta händerna eller leka i Ines rum, vad han ska hämta om vi ber honom hämta något etc. Han vet vad puss och näsa är och fortfarande fullkomligt älskar han bollar av alla de slag. Ebbe kastar, dribblar, skjuter med klubba och sparkar i mål. Den stora utmaningen är att han är så hjulbent att han ofta gör tunnel på sig själv.
Han älskar även böcker, både vid högläsning och att titta själv i även om inte tålamodet räcker till så långa lässtunder i taget. Men allra, allra bäst är förstås att leka med storasyskonen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar