Joel har tittat på filmen tillsammans med mig eller Patrik flera gånger. (Främst på helgmorgnar då en av oss får ligga kvar i sängen och dra sig eller förhoppningsvis sova vidare en stund och en går upp och lägger sig i soffan och tittar på film med morgonpigg Joel.)
Häromkvällen satt dock Joel för en stund själv i soffan på nedervåningen och tittade på filmen medan jag och Patrik fixade med middagsmaten.
Plötsligt hör vi hur Joel sitter och snyftar. Med stora tårar rinnande nerför kinderna kryper han upp i mitt knä när jag skyndar till honom och utbrister: Jag känner mig lite ledsen!!!
Sen borrar han in ansiktet mot min axel och gråter stilla medan jag klappar, kramar och tröstar.
Scenen som berört honom så är alldeles i slutet av filmen då prinsessan Anna som håller på att frysas till is räddar sin syster Elsa genom en äkta kärlekshandling.
Jag blir alldeles rörd då jag tänker på hur just detta får vår fina och känsliga kille till tårar...
Joel har tittat på filmen igen efter detta och vid precis samma scen kommer tårarna, han kryper upp i mitt knä och säger återigen att han känner sig lite ledsen.
Vad annat kan man göra än att älska denna underbara kille så mycket att det nästan gör ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar