Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Just den här midsommarhelgen var planerad månader i förväg. Tillsammans med goda vänner på besök från Stockholm och Uppsala skulle Joels första midsommarafton firas som sig bör med sillunch, jordgubbstårta och dans runt stången ute på Orust. Vännerna med familj hade bokat in sig på Stockens camping och vi skulle husera i sjöboden. Men, så blev ju Joel sjuk. Och, han hann liksom inte bli frisk. Tvärtom mot vad vi hade hoppats på gick febern upp igen och eftersom Joel inte velat äta och knappt dricka något under nästan en veckas tid var det han och jag som på midsommaraftons morgon åkte in till Östra sjukhusets barnakut för att kolla upp honom ordentligt. Vid det laget hade han även smittat ner sin pappa som låg däckad hemma med hög feber och värk i kropp och hals.

Joels prover visade återigen på elakt, dumt, segt virus och isglass och ipren ordinerades som medicin. Resten av midsommarhelgen spenderades hemma i ett folktomt Göteborg. Det har varit fruktansvärt jobbigt att se vår lilla kille så trött och orkeslös. Han som brukar fara (krypa) runt som ett litet yrväder och vara på ett strålande humör. Några trötta leenden är det enda han orkat bjuda på och helst har han bara suttit helt stilla i vår famn. Tills igår då det faktiskt började vända på riktigt, Joels matlust har sakta kommit tillbaka och nu är det riktig fart på honom igen. Han kryper runt i lägenheten och ställer sig själv upp mot allt vad han kommer åt. Idag har han också för första gången visat att han både kan vinka, klappa händerna och banka i bordet.

Det är så skönt att vår lille hjälte börjar bli sig själv igen. Nu är bara att hoppas på att den snuva och hosta febern har övergått i ska ge med sig så att vi återigen får sova på nätterna. Som det är nu vaknar Joel ca 1 gång i timmen nätterna igenom på grund av jobbiga hostattacker och täppt liten näsa.

Barnläkaren vi träffade på Östra berättade att under de två första åren brukar små barn drabbas av ca 15 infektioner/år. Detta för att deras immunförsvar inte är så starkt ännu. Bra att veta vad vi har framför oss men nu hoppas jag verkligen att nästa sjukperiod dröjer lite...