Sova egen säng, sova eget rum...

När nu Ines börjat sova i egen säng hela natten kände vi att steget till att sova i eget rum inte var så långt. Sagt och gjort,  en vecka efter projekt sluta nattamma påbörjades projekt sova i eget rum. Under en helg fixades och röjdes det i lillerummet, dvs Ines blivande rum som fungerat lite som gästrum/skräprum. Spjälsängen bars in och resultatet blev riktigt mysigt. Eftersom den stora sängen fortfarande får stå kvar kommer det även i fortsättningen att kunna fungera som gästrum. 

Första natten i nya rummet vaknade Ines nästan en gång i timmen. Om det var den nya miljön, avsaknaden av mina och Patriks små snarkningar eller förkylning som störde nattsömnen är svårt att veta. När halva natten gått tog jag mitt täcke och kudde och la mig på gästsängen för då var jag trött på springandet mellan rummen. Andra natten gick lite bättre men även då bytte jag till Ines sovrum nån gång frampå småtimmarna. Men tredje natten kunde jag faktiskt ligga kvar i egna sängen hela natten. Några turer fram och tillbaka blev det förstås när Ines hostade, tappade nappen etc men ganska snabbt somnade hon om igen.

Ines som förr nästan alltid vaknade och ville äta redan vid 11-12 när jag och Patrik gick och la oss, hur tysta vi än tyckte att vi var så väcktes hon, sover nu till 2 eller tom framåt 4 eller 5 på morgonen innan hon vaknar och gapskrikande talar om att hon 

vill ha sin vällingflaska. Problemet är att hon inte alltid somnar om efter matintag utan tvärtom ligger pigg och klarvaken. Hon skrattar, drar ut nappen och dunkar den mot spjälorna i sängen eller försöker slänga den på golvet. Väldigt charmigt och gulligt men inte så önskvärt kl. 04.23 en morgon då man bara vill slänga sig själv ner i sängen igen och sova vidare. Tyvärr har Ines då kunnat vara vaken både en och två timmar i sträck innan hon så småningom äntligen somnar om.

Ta daa, Ines rum!