Joels kvällsritual börjar ge resultat. Under några kvällar i rad nu har pyjamasen åkt på vid 8-tiden. Sen lugn lek- och gosstund med mamman och pappan, amning inkl ersättning i flaska och så bums i säng. Väl i sängen kommer lite protester men det går allt fortare att få honom att komma till ro. Det har minskat från ung en halvtimme till ca en kvart på bara 3-4 kvällar. Vanligtvis bukar han vakna igen efter en knapp timme och vilja ha mer mat. Men inte igår, han sov och sov så när två timmar hade gått fick jag krypa ner i sängen UTAN att lägga honom vid min sida. Detta är förstås målet men fy vad hemskt det var. Det känns som att vår fina lilla kille utvecklas så snabbt. Det går så fort och som färsk och nybliven mamma hinner jag inte riktigt med. Jag vill trycka på pausknappen och skrika stopp samtidigt som jag gläds för varje nytt framsteg i Joels utveckling. Joel sov gott i sin säng men jag kunde inte sova. Jag låg på helspänn och lyssnade till varje litet andetag. Jag vände och vred mig och kanske var det det som till slut fick Joel att äntligen vakna så att jag kunde lyfta över honom till mig i sängen.
Älskade lilla unge vad jag är glad att du finns!
Och den fina lilla ungen är och kommer vara så otroligt glad att du finns. Han har valt en väldigt bra och fin mamma.
SvaraRaderaKram
Vad skönt att nattningen funkar! :)
SvaraRadera